LaMome

Lika mycket som Dina verkar förföljas av fransmän förföljs jag av spanjorer. Kan detta ha att göra med att hon lyssnar mycket till franskan och jag till spanskan för att jag vill lära mig det? On ne le sait jamais.

Bloggerskan som försvann finns ju alltid där någonstans i alla fall. Jag är sämst på att hålla alla uppdaterade om mitt liv. Det känns bara så ointressant. Som om det skulle vara mer intressant att sitta här och läsa allt nonsens som oftast är den enda slaggprodukt som tar sig hela vägen från min stackars hjärna ut till fingertopparna och tangentbordet. Whatever, här sitter man och klockan är sent. Skulle ha bokat biljetterna nu. Till och från Skåne. Men så blev det inte, efter turen i stan med Dina blev klockan rätt mycket och jag tog en lång promenad och intressant pratstund med Karin. Att diskutera livet. Vad skulle hända om man inte gjorde det. Om man bara accepterade allt som det var? Det vore väl ända tråkigt. Stavas acceptera så här? Snacka om anglisism.

Jag har ont i halsen och är grymt sliten i rösten efter allt mitt beltande i musikalen och teatern. Kanske har kört i overdrive, jag tror fan det.  Vem bryr sig när jag pratar sångtermer i alla fall.  Sliten är jag, inte bra inför turnén (och auditions!!!) som by the way kommer vara 22 april till 3 maj :D :D :D Det ska bli grymt! Hoppas alla kan komma och titta!

Måste ha Jobim i min skivsamling!


Godnatt världen för ikväll

Quiet nights of quiet stars
Quiet chords from my guitar
Floating on the silence that surrounds us
Quiet thoughts and quiet dreams
Quiet walks by quiet streams
And the window looking on the 
mountains and the sea, how lovely!

This is where I want to be
Here with you so close to me
Until the final flicker of life's ember
I who was lost and lonely
Beleiving life was only
a bitter tragic joke have found 
with you. The meaning of
existence oh, my love! 

Hemma på påsklov. Påsklov..? Hm.

Funderar på att dra ner till Skåne och göra intagningsprov till helgen. Sundsgårdens afrolinje. Har betalat avgiften, men har inte bokat biljetter. Vill gärna göra det. Man kanske kan få tag på sista minuten på hemvägen till lördagen? I've got no money to lose. Well, inget annat att förlora heller. Undrar om sista minuten kan bli både väldigt billigt eller v'ldigt dyrt? Det är väl bara att leva på mitt nya beroende: knäckebröd med becel gold. Så jävla gott, I tell you!

Helgen var bra. Tog en tur till Sundsvall med Katarina och Jelena. Fattiga studenten gick på bibblan och lånade sex skivor med bra musik, samt tre böcker om pianokomp och musikteori. Vi fikade på ett mysigt fik på huvudgatan och latten kändes som kommen från en annan dimension. Första gången utanför byn sedan jullovet, haha! Syndade även med att köpa två cd-skivor, två par örhängen och två pärmar varav allt utom den ena pärmen var på rea. Kände mig helnöjd faktiskt. Underbart med lite vardagskultur utanför musikalvärlen.

Det var meningen att vi skulle till Bykrogen på kvällen också, i alla fall jag och Karolina, men hon jobbade hela helgen och kände sig lite hängig på kvällen så det blev inget av det. Det var kanske inte hela världen eftersom Bykrogen i alla fall inte är så fancy..

Igår var det söndag, jag var omöjlig att ha och göra med. Kände mig sjuk och hade tråkigt. Blev tyst först när Katarina lånade ut sina nya blyertspennor och räckte fram mitt skissblock jag fått på julklappsbytet på skolan i julas. Jag skissade av ett mönster från en servett. Det var skitkul. 

Var även ute och gick i kylan, det var så otroligt väder och dalgången var som hämtad ur en naturfilm. Inte ett moln på himlen och solen tycktes värma en aning genom de -20 grader vi hade. Önskar jag hade haft med min kamera.. På Ljungan ligger nu en bilväg med skyltar och filindelning. Skoterförarna körde för glatta livet.

En gammal fin man, som jag trodde var minst 80, undrade: "E du ut å frys?".. "Ja, jag är ju det, haha.." blev mitt svar. Man blir lite paff när främlingar säger något, men det är det ju faktiskt det som är charmen med det här stället!  :)

Känner mig ikväll förvånansvärt pigg vid den här tiden på dygnet.

Idag har varit en bra dag. Jag vaknade på gott humör efter en sovmorgon och gick sedan mot dramat där vi fick våra roller för pjäsen vi ska arbeta med. Jag ska spela karaktären "Linnea" som är en väldigt målinriktad tjej, men som tyvärr inte bryr sig så mycket om hon trampar andra på tårna på färden mot framtiden som jurist. Huvudkaraktären Sara hamnar i en personlig kris när hon upptäcker att hon aldrig tillför något i samtalen med hennes sambos, hon upplever det som att hon inte har några personlliga åsikter. Sara blir så förbryllad att hon bestämmer sig för att flytta till tvättstugan och bo där  tills hon klurat ut vad hon egentligen VILL. Där stöter hon på många olika inre röster/figurer som "Media-monstret", "In-sekten" och "Jäkel-Jokern" , de ställer till det lite extra för hennes inre. Saras vänner från kollektivet kommer också ner regelbundet för att se efter och försöka hjälpa henne komma till rätta med sig själv, vilket inte alltid går så bra. Budskapet i pjäsen Missfärgad är att det alltid finns en grund till varför man gör de val man gör i sitt liv. Det är mycket svårt att inte influeras av andras erfarenheter. Inga rena val finns som du har gjort endast utifrån dig själv, alla är missfärgade. Såväl val som människor.

En ganska modern pjäs om svenska ungdomars alla valmöjligheter. Det blir roligt att göra!


Nu ska jag försöka göra ett uppehåll i mitt vakna tillstånd, nämligen sova lite inför balett och jazzdans imorgon.
Bon nuit!

Idag har jag:

-blivigt plågad av Karolinas musik. Till denna hörde "Bergsprängar tango i Gällivare" som måste vara minst 40 år gammal.
-blivigt besviken på kören. Vi snackade igenom hälften av vår lektion och sedan fick jag sjunga TENOR-stämman som består av högst tre toner på "Into the west" , fast jag sagt till Hélen att jag vet att jag behärskar sopran. Men man får väl offra sig och vara "låtsas man".
-haft dansuppvärmning med gästläraren, men inte fått vara med på koreografin eftersom jag inte ska vara med på just de låtarna till höstshowen som klassen skulle repa idag. Jag är inte bitter.
-blivigt avundsjuk på dem som ska dansa till "Golden eye" och "When you say nothing at all", med undertryck på den första som jag var avundsjuk på redan innan jag såg koreografin.
-fått en sjuhevetes magträning! :D
-joggat med Lisa! :D
-hört "Da-gens fi-is" (uttalas som "Dagens visa" som gick på Bollibompa när vi var små) av och med Karolina F.
-sjungit i spegelsalen.
-gått ut med soporna.
-beställt tågbiljett hem tills vi ska till Berlin. VI SKA TILL BERLIN GIRLS! Yeah.
-varit allmänt crazy som vanligt och pratat som en äkta Brooklynbo med Helena. (yeah)
-suttit ovanligt mycket framför datorn.
-inte fått någon post.

Jag kan knappt tro att det är sant!! Vi har aldrig haft Internet i vår stuga på internatet. Elektrikern Mats försöker febrilt leta reda på felet som är trasigt, men nu fungerar det. Fast det kan ju försvinna vilken sekund som helst också.. En annan bra grej när man ska skriva blogg är att ha tillgång till en dator, vilket jag nu har tack vare skolan! YES, jag får låna en bärbar hela skolåret. Great!

Idag hade vi kollationering med Helén, vi gick alltså igenom manus inför höstshowen vi ska sätta upp på bykrogen här i byn samt fick roller tilldelade oss. Kul! Nu ska vi alltså börja repa på riktigt. På torsdag kommer vår tredje gästlärare i ordningen som ska visa oss koreografier till danserna vi ska göra. Höstshowen kommer handla om film, film och åter film. Publiken som samtidigt äter julbord skall få se på sekvenser ur fimler som Notting Hill, Love Actually, Titanic, Life of Brian, High school musical osv. KUL!

Känner att jag vill börja dansa nununu!

Förra veckan hade vi sångkonsert för skolan, jag sjöng Angel av Sarah McLachlan. Älskar den. Det gick bra, har dock inte sett videon från kvällen, men det var väldigt skoj att göra det i alla fall. Alla elever som ville fick sjunga solo. Sedan var det även två fin fina duetter, en ur Jekyll and Hyde (In his eyes) samt ett klassiskt stycke: Pie Jesus. Mycket bra. Konserten avslutades med ett sång- och dansnummer till låten Shackles :)

Efter konserten fick vi blommor av rektorn :) Yeah, kändes bra efter hur vi kämpat för att över huvud taget kunna genomföra konserten. Vi har haft lite brist på material, lärare och ljud- och ljustekniker. Men vi gjorde det, fan vad vi är bra! När vi burit tillbaka förstärkare och mixerbord till rätt lokaler bjöd jag in mig själv i stuga 2 för att äta lite ananaspaj. Om man trodde att man skulle gå ner i vikt av att dansa "hela tiden" trodde man nog lite tokigt. Vi får frukost, lunch, fika och middag fyra dagar i veckan. På fredagar får vi ingen middag. Jag gillar det, det är skönt.
 
På lördag och söndag ska vi vara pausunderhållning på damlagets innebandymatcher. Det lär bli en del dans, inte så mycket sång. Har ännu inte bestämt hur vi ska lägga upp det. Men det blir nog bra. På fredag är det inbokat att vi ska ha en konferens konsert för socialdemokraterna som kommer till konferenslokalerna. Ska eventuellt vara med på ett hörn. Sedan nästa vecka ska vi ha streetdance/rytmik uppvisning för skolan.. I'm so cool.

Nej nu får det vara nog! Ska sticka lite tror jag, hej!

Kom hem från Paris eller Magny-le-Hongre i natt. Kändes vemodigt att lämna de nya vännerna, i synnerhet Noora och Katrin som satt och väntade med mina två bagage medan jag sprang till Cash control och hämtade min deposition på lägenheten samt inhandlade mina sista disneyprylar i Disney Villige. Fick världens finaste avskedspresenter av mitt lilla mumintroll..: allt var personligt och det gjorde mig så glad! Shiiit...fick en likadan bläckpenna som jag köpt och hade på jobbet och som jag älskade men tappade bort, en Nalle Puh nyckelring som symboliserar en liten pojke från en dag på jobbet som var iklädd Nalle Puh dräkt världens sötaste unge, It's a small world singeln (världens jobbigaste låt som vi jobbade till på en av våra attraktioner, om du varit på Disneyland vet du garanterat vilken det är.. Så fort man förklarade att man jobbade på Small world började folk sjunga sången, by the way sjunger Zazu alltså fågeln i lejonkungen en del av sången när han hålls fången i Scars grotta och ska underhålla honom. Det bästa av allt var dock något jag inte hade trott. Varje kväll vi gick från jobbet tillsammans, eller råkade passera Chessy och de svarta Eiffeltornsförsäljarna som säljer krimskrams på mattor till finfina priser utanför Disneyland förklarade jag högt och ljudligt för Noora hur sjukt det är att folk köper blinkade Eiffeltorn (den ultimata turistprylen) i världens alla färger.. Tror ni inte att hon köpte det då? Of course! Så jäkla klockrent.. I love that gal!

Känns väldigt skönt att vara hemma nu i alla fall. Har träffat Dina och Sofie O i stan idag, det var hur mysigt som helst och jag kommer sakna alla så grymt mycket när jag åker iväg på mitt nästa projekt, folkhögskola artistinriktning djupt inne i de norrländska skogarna.. Jag ska alltså dansa och sjunga ett år om det inte visar sig att jag inte trivs med det. Det är första året de har utbildningen vilket betyder att den definitivt har blöja och vi kommer vara ganska mycket testkaniner. Men det ska bli hur spännande som helst. Köpte dansskor med tjejerna i stan idag, grymt nöjd! Åh, vad jag kommer sakna er.. och alla.. Lisa, Sophie, Karro.. Anna.. :(  my babes! Med flera såklart. You know who you are.

Kändes sjukt att ta bussen igår från Boiserie sista gången.. Två bagage på vardera 20 kg samt ett handbagage som defintitivt vägde mer än mina tillåtna tio kilo men som de inte vägde på flygplatsen haha. Träffade Karin från Casy Junior.., såg killen jag spillde rödvin på på tyska Clemens födelsedagsfest, han hade en ny jacka och blängde på mig, så mycket folk jag aldrig riktigt lärt känna. Även Clemens gav mig en avskedskram, han var trevlig för första gången i mitt sällskap. Wierd.. Niklas som jag och Caludia sprang med i regnet min andra dag innan jobbet för att försöka få lift eftersom bussarna var på strejk men som jag inte pratat med sedan dess sa jag också hej då till.. så himla skön stämning. Men det kändes rätt att åka därifrån nu. Det är många som åker hem nu efter sommaren..

Nu flyttar jag alltså till en håla på måndag. Det jag önskar mig mest av allt är en laptop.

Gros BISOUS!

/ Josy

Kände mig sa sjukt deskruktiv när jag misslyckats med att ta mig till jobbet, eller mer konstnärligt och skapande destruktiv. Fast jag tog ju mig dit, men jag pallade inte byta om. Träffade Virginie i omklädningsrummet och började nästan grina pa henne, da är det dags att bege sig hem. Kände mig sadär sjukt svag som man bara gör när immunförsvaret inte sköter sitt jobb ordentligt. Sa jag akte hem igen efter att ha ringt och förklarat mig sjuk..fortfarande. Lade mig pa sägen och lyssnade pa musik. Muse, det gjorde mig destruktiv och jag började mala konstiga teckningar. Och det går inte att ladda upp bilderna... Igår kände jag mig bättre men inte bra. Jag måste jobba. Va? har jag å pa datorn? spännande. Jag visste att jag (eller hon: Katrin med rumskamrat) har ä eftersom datorn är tysk, men tangentbordet har förvandlats till ett svenskt. Wow. Snart ska jag äta kall gröt o kolla pa första säsongen av Desperate housewives om windows media player fungerar.. :)

Tunnelbanenedgangarna var stangda. Vem vet varfor? Kanske for att det var den tiden pa dygnet eller bara for att stalla till det lite extra for manskligheten som man tycker om att gora har i Frankrike. Man verkar tycka om att krangla till det lite extra. Sa fort man behover bablanda sig med myndigheterna har kravs det att man fyller i en mangd meningslosa papper.

Dina och jag forstod ganska snabbt att det skulle bli forsta morgontaget hem sa vi gick och tog en ol medan vi vantade pa att Noora skulle hora av sig. Det visade sig att hon var kvar vid Eiffeltornet, men vi trodde hon var med Lisa. Det var hon inte. Och hon kunde inte ta sig darifran heller. Sa var 40 min langa promenad fran Eiffeltornet var forgaves. Vi gick tillbaka till Eiffeltornet for att finna Noora sitta som ett apatiskt barn framfor karusellen bredvid Seine. Jag och Dina satte oss pa banken bredvid och tog pa oss alla klader vi hade och stirrade likt Noora mot karusellen. Det var fortfarande liv och rorelse omkring. Jag och Noora kopte varsin crèpe som vi at till det patrangande ljudet av visselpipor och karusellmusik. En indisk familj med ca 7 barn hade kopt visselpipor till alla barnen. Sedan borjade de ata picknick men slutade inte vissla for det. Bor jag tillagga att klockan var runt tre pa natten och barnen maste haft en jakla jetlag?

Efter att karusellen stangt drog vi oss bort fran tornet och ville finna en tagstation att varma oss pa som andra hemlosa. Men ingenting var oppet. Da sag jag hargringen. En telefonkiosk. Vi tryckte ihop oss och stallde oss tillratta for att sova lite grand. Men eftersom varje sliskig unken man som gick forbi var tvungen att knacka pa som om vi vore nagot vi inte ar bestamde vi oss for att anvanda telefonen. Det enda numret som gick att ringa da vi inte hade telefonkort var ett servicenummer till Japan. Forsta gangen ringde jag o pratade pa svenska. De lade pa. Sedan forsokte jag pa engelska bestalla pizza.. och sa fortsatte det. Vid fem drog vi oss mot tunnelbanan. Vi akte saklart fel nar vi TILLSLUT kom in och var tvugna att aka tillbaka. Vi kom hem runt 7.50. Vilken partynatt va? Det var ganska kul.

Jag borjar trottna pa att vara har. Jobba. Visst det ar kul att alltid ha nagot pa gang, man ar aldrig ensam har. Men det kan bli for mycket av det goda. Dessutom saknar jag vatten, som sagt. Inget badvatten. Ingen strand. Ingen riktig sommar.

Nationaldagen, 14 juli, firades genom att jag, Dina, kanadensiska Lisa och Noora tog oss till Paris och Eiffeltornet for att beskada den stortsta folkmassa jag nagonsin sett. Det var en stor fest under det stora landsmarket med en enorm scen borta vid militarkomplexet dar man hade konsert med kanda franska artister. Dar fick man i alla fall in en skon sommarkansla med uteparty. Dessutom rakade vi satta oss bredvid ett svenskt par pa grasmattan. Fast vi som bor har vill inte garna erkanna vara rotter alla ganger sa vi beslot att inte prata med dem. Jag och Dina gick bort mot scenen, (som vi inte ens kunde se, utan vi stirrade i stallet pa en av de enorma skarmarna som var uppsatta med kareokeslinga som fogligt forde med oss i den franska texten). Jag blev upp over oronen glad over att Christophe Mae var dar och sjong glatt med i "parce qu'on sais jamais.. on regarde vers la haut.. s'il y un aprés..". Plotsligt kom svenska Lisa gaende med brorsan och kusinen. Men de skulle precis ga och jag och Dina blev kvar.

Vid kvart i elva borjade fyrverkerierna. Men det var ett stort torn i vagen. Och vi hade tappat bort Noora och kanadensiska Lisa. Vi tittade pa fyrverkerierna som smallde i takt med den klassiska operan som spelades i bakgrunden for att sedan soka oss mot tunnelbanan som var helt full och i kaos. De flesta nedgangarna var avstangda.
 
Fortsattning foljer.. Maste springa till bussen. Och jobbet.

Pa plats utanfor Paris. Oui, je sais, c'est bizarre. Mais en fait, c'est vrai!

Var och kollade pa Sverige-Grekland matchen igar pa Sports bar i Disney Village. Traffade lite svenskar fran Dinas residens. Det var kul, sedan kom Lisa som en for tidig julklapp :) Jag bjod in henne till min enkla boning for en skon skavfotters sangplats. Nar vi kom hem sag koket ut som ^(**)(&^%, QUEL BAZAR! Grannarna hade atit pizza och inte ens orkat flytta kartongerna... Mais oui. Jag har forstatt att jag bor pa party residenset. Gjort idag: Foljde med Liz till Fantasia varifran hon blev skjutsad till sitt nya hem pa La Loisienne (det betyder alltsa att jag, Dina och Lisa bor pa varsitt residens, men da har vi ju chans att se alla ;) ). Var med Liz, Dina och Lisas engelska rumskamrat i Val d'europe. At min forsta baguette har. Den var god. Har lyssnat pa lite musik inne hos Miny och Patricia. Skulle aldrig berattat att jag sjunger ;) Har just firat att Patricia klarat en exam i sin skola i Luxemburg med lite Champagne. No, I'm not drunked.

Buenas tardes!